Böner om Hope
Hitta 50 böner om Hope som vÀgleder, tröstar och stÀrker din tro.
Jag vet vilka tankar jag har för er
Jag vet vÀl vilka tankar jag har för eder, sÀger HERREN, nÀmligen fridens tankar och icke ofÀrdens, till att giva eder en framtid och ett hopp. Och I skolen Äkalla mig och gÄ Ästad och bedja till mig, och jag vill höra pÄ eder. I skolen söka mig, och I skolen ock finna mig, om I frÄgen efter mig av allt edert hjÀrta.
Jeremia 29:11-13 (SVEN)
BibliskMĂ„ hoppets Gud fylla er
Men hoppets Gud uppfylle eder med all glÀdje och frid i tron, sÄ att I haven ett överflödande hopp i den helige Andes kraft.
Romarbrevet 15:13 (SVEN)
BibliskLovad vare Gud för ett levande hopp
Lovad vare vÄr Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, som efter sin stora barmhÀrtighet har genom Jesu Kristi uppstÄndelse frÄn de döda fött oss pÄ nytt till ett levande hopp, till ett oförgÀngligt, obesmittat och ovanskligt arv, som i himmelen Àr förvarat Ät eder, I som med Guds makt bliven genom tro bevarade till en frÀlsning som Àr beredd för att uppenbaras i den yttersta tiden.
1 Petrusbrevet 1:3-5 (SVEN)
BibliskHans nÄd Àr ny var morgon
HERRENS nÄd Àr det att det icke Àr ute med oss, ty det Àr icke slut med hans barmhÀrtighet. Den Àr var morgon ny, ja, stor Àr din trofasthet. HERREN Àr min del, det sÀger min sjÀl mig; dÀrför vill jag hoppas pÄ honom. HERREN Àr god mot dem som förbida honom, mot den sjÀl som söker honom.
Klagovisorna 3:22-25 (SVEN)
BibliskUr djupen ropar jag till dig
Ur djupen ropar jag till dig, HERRE. Herre, hör min röst, lÄt dina öron akta pÄ mina böners ljud. Om du, HERRE, vill tillrÀkna missgÀrningar, Herre, vem kan dÄ bestÄ? Dock, hos dig Àr ju förlÄtelse, pÄ det att man mÄ frukta dig. Jag vÀntar efter HERREN, min sjÀl vÀntar, och jag hoppas pÄ hans ord. Min sjÀl vÀntar efter Herren mer Àn vÀktarna efter morgonen, ja, mer Àn vÀktarna efter morgonen.
Psaltaren 130:1-6 (SVEN)
BibliskVill du inte ge oss liv pÄ nytt?
HERRE, du var förr ditt land nÄdig, du upprÀttade Äter Jakobs hus. Du förlÀt ditt folks missgÀrning, du överskylde all dess synd. Sela. Du lÀt all din förgrymmelse fara och vÀnde dig ifrÄn din vredes glöd. SÄ vÀnd dig nu Äter till oss, du vÄr frÀlsnings Gud, och upphör med din förtörnelse mot oss. Vill du dÄ vredgas pÄ oss evinnerligen och lÄta din vrede vara frÄn slÀkte till slÀkte? Vill du icke Äter giva oss liv, sÄ att ditt folk fÄr glÀdjas i dig? HERRE, lÄt oss se din nÄd, och giv oss din frÀlsning. Jag vill höra vad Gud, HERREN, talar: se, han talar frid till sitt folk och till sina fromma; mÄ de blott icke vÀnda Äter till dÄrskap. Ja, hans frÀlsning Àr nÀra dem som frukta honom, och sÄ skall Àra bo i vÄrt land. Godhet och trofasthet skola dÀr mötas, rÀttfÀrdighet och frid kyssas; trofasthet skall vÀxa upp ur jorden och rÀttfÀrdighet blicka ned frÄn himmelen. HERREN skall giva oss vad gott Àr, och vÄrt land skall giva sin gröda. RÀttfÀrdighet skall gÄ framför honom, den skall ock stadigt följa i hans spÄr. HERREN skall giva oss vad gott Àr, och vÄrt land skall giva sin gröda. RÀttfÀrdighet skall gÄ framför honom, den skall ock stadigt följa i hans spÄr.
Psaltaren 85:1, 6-10, 12 (SVEN)
BibliskSom hjorten lÀngtar efter vattenbÀckar
SÄsom hjorten trÀngtar till vattenbÀckar, sÄ trÀngtar min sjÀl efter dig, o Gud. Min sjÀl törstar efter Gud, efter den levande Guden. NÀr skall jag fÄ trÀda fram inför Guds ansikte? Mina tÄrar Àro min spis bÄde dag och natt, ty stÀndigt sÀger man till mig: »Var Àr nu din Gud?» Men jag vill utgjuta inom mig min sjÀl och hava i minne huru jag gick med hopen upp till Guds hus, under fröjderop och tacksÀgelse, i högtidsskaran. Varför Àr du sÄ bedrövad, min sjÀl, och sÄ orolig i mig? Hoppas pÄ Gud; ty jag skall Äter fÄ tacka honom för frÀlsning genom honom.
Psaltaren 42:1-2, 5 (SVEN)
BibliskSĂ€nd ditt ljus och din sanning
Skaffa mig rÀtt, o Gud, och utför min sak mot ett folk utan fromhet; rÀdda mig ifrÄn falska och orÀttfÀrdiga mÀnniskor. Ty du Àr den Gud som Àr mitt vÀrn; varför har du förkastat mig? Varför mÄste jag gÄ sörjande, trÀngd av fiender? SÀnd ditt ljus och din sanning; mÄ de leda mig, mÄ de föra mig till ditt heliga berg och till dina boningar, sÄ att jag fÄr gÄ in till Guds altare, till Gud, som Àr min glÀdje och fröjd, och tacka dig pÄ harpa, Gud, min Gud. Varför Àr du sÄ bedrövad, min sjÀl, och varför sÄ orolig i mig? Hoppas pÄ Gud; ty jag skall Äter fÄ tacka honom, min frÀlsning och min Gud.
Psaltaren 43 (SVEN)
BibliskUpprÀtta oss Äter, Herre
NÀr HERREN Äter upprÀttade Sion, dÄ voro vi sÄsom drömmande. DÄ blev vÄr mun uppfylld med löje och vÄr tunga med jubel; dÄ sade man bland hedningarna: »HERREN har gjort stora ting med dem.» Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; dÀröver voro vi glada. HERRE, upprÀtta oss igen, sÄsom du Äterför bÀckarna i Sydlandet. De som sÄ med tÄrar skola skörda med jubel. De gÄ Ästad grÄtande och bÀra sitt utsÀde; de komma Äter med jubel och bÀra sina kÀrvar.
Psaltaren 126 (SVEN)
BibliskHan ska torka bort varje tÄr
och skall avtorka alla tÄrar frÄn deras ögon. Och döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plÄga skall vara mer; ty det som förr var Àr nu förgÄnget.»
Uppenbarelseboken 21:4 (SVEN)
BibliskHonom som kan göra lÄngt mer Àn allt
Men honom, som förmÄr göra mer, ja, lÄngt mer Àn allt vad vi bedja eller tÀnka, efter den kraft som Àr verksam i oss, honom tillhör Àran i församlingen och i Kristus Jesus alla slÀkten igenom i evigheternas evighet, amen.
Efesierbrevet 3:20-21 (SVEN)
BibliskAllt samverkar till det goda
Men vi veta att för dem som Ă€lska Gud samverkar allt till det bĂ€sta, för dem som Ă€ro kallade efter hans rĂ„dslut. Ty dem som förut hava blivit kĂ€nda av honom, dem har han ock förut bestĂ€mt till att bliva hans Sons avbilder, honom lika, sĂ„ att denne skulle bliva den förstfödde bland mĂ„nga bröder. Och dem som han har förut bestĂ€mt, dem kallar han ock, och dem som han har kallat, dem rĂ€ttfĂ€rdiggör han ock, och dem som han har rĂ€ttfĂ€rdiggjort, dem förhĂ€rligar han ock. Vad skola vi nu sĂ€ga hĂ€rom? Ăr Gud för oss, vem kan dĂ„ vara emot oss?
Romarbrevet 8:28-31 (SVEN)
BibliskSalve Regina
Var hÀlsad, heliga Drottning, barmhÀrtighetens Moder, vÄrt liv, vÄr ljuvhet och vÄrt hopp, var hÀlsad. Till dig ropar vi, Evas landsflyktiga barn. Till dig suckar vi, sörjande och grÄtande i denna tÄredal. VÀnd dÄ, du vÄr milda föresprÄkerska, dina barmhÀrtiga ögon till oss, och visa oss efter denna landsflykt Jesus, din vÀlsignade livsfrukt. O milda, o hulda, o ljuva jungfru Maria.
Traditionell mariansk antifon (1000-talet)
TraditionellAllt ska bli vÀl
Gud sade inte: Du ska inte drabbas av bekymmer, du ska inte plÄgas, du ska inte lida. Men han sade: Du ska inte bli övervunnen. Gud vill att vi ska ta dessa ord till oss och alltid vara starka i fast förtröstan, i lycka och i sorg. För han Àlskar oss och glÀder sig över oss, och dÀrför vill han att vi ska Àlska honom och glÀdjas i honom och förtrösta starkt pÄ honom, och allt ska bli vÀl.
Julian av Norwich, Uppenbarelser om den gudomliga kÀrleken (d. ca 1416)
HelgonTraditionell bön för en ny början
Gud, du nya barmhÀrtigheters och nya begynnelsers Gud, jag stÄr inför dig pÄ tröskeln till nÄgot nytt. Jag tackar dig för det förflutna, med alla dess lÀrdomar och vÀlsignelser. Jag överlÀmnar Ät dig det jag inte kan Àndra och det jag behöver lÀmna bakom mig. Fyll mig med hopp och mod för vÀgen framför mig. Led mina steg, öppna de rÀtta dörrarna och ge mig ögon att se ditt verk. Gör allt nytt i mig, till din Àra och till mitt bÀsta. Amen.
Traditionell bön för nya början
TraditionellHur lÀnge, Herre?
Huru lÀnge, HERRE; skall du sÄ alldeles förgÀta mig? Huru lÀnge skall du fördölja ditt ansikte för mig? Huru lÀnge skall jag bekymras i min sjÀl och Àngslas i mitt hjÀrta dagligen? Huru lÀnge skall min fiende förhÀva sig över mig? SkÄda ned, svara mig, HERRE, min Gud; upplys mina ögon, sÄ att jag icke somnar in i döden; pÄ det att min fiende icke mÄ sÀga: »Jag blev honom övermÀktig», och pÄ att mina ovÀnner ej mÄ fröjda sig, nÀr jag vacklar. Jag förtröstar pÄ din nÄd, mitt hjÀrta fröjde sig över din frÀlsning. Jag vill sjunga till HERRENS Àra, ty han har gjort vÀl mot mig. Jag förtröstar pÄ din nÄd, mitt hjÀrta fröjde sig över din frÀlsning. Jag vill sjunga till HERRENS Àra, ty han har gjort vÀl mot mig.
Psaltaren 13 (SVEN)
BibliskDe som hoppas pÄ Herren
Vet du dÄ icke, har du ej hört det, att HERREN Àr en evig Gud, han som har skapat jordens Àndar? Han bliver ej trött och uppgives icke, hans förstÄnd Àr outrannsakligt. Han giver den trötte kraft och förökar den maktlöses styrka. Ynglingar kunna bliva trötta och uppgivas, och unga mÀn kunna falla; men de som bida efter HERREN hÀmta ny kraft, de fÄ nya vingfjÀdrar sÄsom örnarna. SÄ hasta de Ästad utan att uppgivas, de fÀrdas framÄt utan att bliva trötta.
Jesaja 40:28-31 (SVEN)
BibliskVi har frid med Gud
DÄ vi nu hava blivit rÀttfÀrdiggjorda av tro, hava vi frid med Gud genom vÄr Herre Jesus Kristus -- genom vilken vi ock hava fÄtt tilltrÀde till den nÄd vari vi nu stÄ -- och vi berömma oss i hoppet om Guds hÀrlighet. Och icke det allenast, vi till och med berömma oss av vÄra lidanden, eftersom vi veta att lidandet verkar stÄndaktighet, och stÄndaktigheten beprövad fasthet, och fastheten hopp, och hoppet lÄter oss icke komma pÄ skam; ty Guds kÀrlek Àr utgjuten i vÄra hjÀrtan genom den helige Ande, vilken har blivit oss given.
Romarbrevet 5:1-5 (SVEN)
BibliskDu förvandlade min klagan till dans
Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke lÄtit mina fiender glÀdja sig över mig. HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig. HERRE, du förde min sjÀl upp ur dödsriket, du tog mig levande ut frÄn dem som foro ned i graven. Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn. Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nÄd; om aftonen gÀstar grÄt, men om morgonen kommer jubel. Jag sade, nÀr det gick mig vÀl: »Jag skall aldrig vackla.» HERRE, i din nÄd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, dÄ förskrÀcktes jag. Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag: »Vad vinning har du av mitt blod, eller dÀrav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet? Hör, o HERRE, och var mig nÄdig; HERRE, var min hjÀlpare.» DÄ förvandlade du min klagan i fröjdesprÄng; du klÀdde av mig sorgens drÀkt och omgjordade mig med glÀdje. DÀrför skall min Àra lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen. DÄ förvandlade du min klagan i fröjdesprÄng; du klÀdde av mig sorgens drÀkt och omgjordade mig med glÀdje. DÀrför skall min Àra lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.
Psaltaren 30:1-5, 11-12 (SVEN)
BibliskHan helar dem som har förkrossade hjÀrtan
Halleluja! Ja, det Àr gott att lovsjunga vÄr Gud, ja, det Àr ljuvligt; lovsÄng höves oss. HERREN Àr den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa. Han helar dem som hava förkrossade hjÀrtan, och deras sÄr förbinder han. Han bestÀmmer stjÀrnornas mÀngd, han nÀmner dem alla vid namn. VÄr Herre Àr stor och vÀldig i kraft, hans förstÄnd har ingen grÀns. HERREN uppehÄller de ödmjuka, men de ogudaktiga slÄr han till jorden.
Psaltaren 147:1-6 (SVEN)
BibliskHerre, du Àr min Gud
HERRE, du Àr min Gud; jag vill upphöja dig, jag vill prisa ditt namn, ty du gör underfulla ting, du utför rÄdslut ifrÄn fordom tid, fasta och bestÄndande. Ja, du har gjort staden till en stenhop, den befÀsta staden till en grushög; frÀmlingarnas palats stÄr ej mer dÀr sÄsom en stad, aldrig skall det byggas upp igen. DÀrför mÄste nu det vilda folket Àra dig, den grymma hednastaden frukta dig. Ty du har varit ett vÀrn för den arme, ett vÀrn för den fattige i hans nöd, en tillflykt mot störtskurar, ett skygd under hettan. Ty vÄldsverkarnas raseri Àr likasom en störtskur mot en vÀgg.
Jesaja 25:1, 4 (SVEN)
BibliskĂndĂ„ vill jag glĂ€dja mig i Herren
Ja, fikontrÀdet blomstrar icke mer, och vintrÀden giva ingen skörd, olivtrÀdets frukt slÄr fel och fÀlten alstra ingen Àring, fÄren ryckas bort ur fÄllorna, och inga oxar finnas mer i stallen. LikvÀl vill jag glÀdja mig i HERREN och fröjda mig i min frÀlsnings Gud. HERREN, Herren Àr min starkhet; han gör mina fötter sÄsom hindens och lÄter mig gÄ fram över mina höjder. För sÄngmÀstaren, med mitt strÀngaspel.
Habackuk 3:17-19 (SVEN)
BibliskJag Àr uppstÄndelsen och livet
Jesus svarade till henne: »Jag Àr uppstÄndelsen och livet. Den som tror pÄ mig, han skall leva, om han Àn dör; och var och en som lever och tror pÄ mig, han skall aldrig nÄgonsin dö. Tror du detta?»
Johannesevangeliet 11:25-26 (SVEN)
BibliskI din nÀrhet finns glÀdjens fullhet
Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig. Jag sÀger till HERREN: »Du Àr ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig; de heliga som finnas i landet, de Àro de hÀrliga till vilka jag har allt mitt behag.» Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn pÄ mina lÀppar. HERREN Àr min beskÀrda del och bÀgare; du Àr den som uppehÄller min arvedel. En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig vÀl. Jag vill lova HERREN, ty han giver mig rÄd; Ànnu om natten manar mig mitt innersta. Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han Àr pÄ min högra sida, jag skall icke vackla. Fördenskull glÀder sig mitt hjÀrta, och min Àra fröjdar sig; jÀmvÀl min kropp fÄr bo i trygghet. Ty du skall icke lÀmna min sjÀl Ät dödsriket, du skall icke lÄta din fromme fÄ se graven. Du skall kungöra mig livets vÀg; inför ditt ansikte Àr glÀdje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.
Psaltaren 16:1-2, 5-11 (SVEN)
BibliskMin Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frÀlsning Àr fjÀrran. Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, sÄ ock om natten, men jag fÄr ingen ro. Och dock Àr du den Helige, den som tronar pÄ Israels lovsÄnger. PÄ dig förtröstade vÄra fÀder; de förtröstade, och du rÀddade dem. Till dig ropade de och blevo hulpna; pÄ dig förtröstade de och kommo icke pÄ skam. Men jag Àr en mask, och icke en mÀnniska, till smÀlek bland mÀn, föraktad av folket. Alla som se mig bespotta mig; de spÀrra upp munnen, de skaka huvudet: »Befall dig Ät HERREN! Han befrie honom, han rÀdde honom, ty han har ju behag till honom.» Ja, det var du som hÀmtade mig ut ur moderlivet och lÀt mig vila trygg vid min moders bröst. PÄ dig Àr jag kastad allt ifrÄn modersskötet; du Àr min Gud allt ifrÄn min moders liv.
Psaltaren 22:1-4, 6, 9-10 (SVEN)
BibliskVem Àr en Gud som du?
Vem Àr en sÄdan Gud som du? -- du som förlÄter kvarlevan av din arvedel dess missgÀrning och tillgiver den dess övertrÀdelse, du som icke behÄller vrede evinnerligen, ty du har lust till nÄd, och du skall Äter förbarma dig över oss och trampa vÄra missgÀrningar under fötterna. Ja, du skall kasta alla deras synder i havets djup. Du skall bevisa trofasthet mot Jakob och nÄd mot Abraham, sÄsom du med ed har lovat vÄra fÀder i forntidens dagar.
Mika 7:18-20 (SVEN)
BibliskFrÀlsta av nÄd genom tro
Ty av nÄden Àren I frÀlsta genom tro -- och det icke av eder sjÀlva, Guds gÄva Àr det -- icke av gÀrningar, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk Àro vi, skapade i Kristus Jesus till goda gÀrningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skola vandra i dem.
Efesierbrevet 2:8-10 (SVEN)
BibliskBön för advent
AllsmÀktige Gud, ge oss nÄd att lÀgga bort mörkrets gÀrningar och iklÀda oss ljusets vapen, nu i denna dödliga livstid, dÄ din Son Jesus Kristus kom för att besöka oss i stor ödmjukhet. SÄ att vi pÄ den yttersta dagen, nÀr han kommer Äter i sitt hÀrliga majestÀt för att döma levande och döda, mÄ uppstÄ till det odödliga livet. Genom Jesus Kristus, vÄr Herre. Amen.
Kollekta för första söndagen i advent (Book of Common Prayer, 1662)
TraditionellBön för ett nytt Är
O Gud, pÄ vars befallning tidens ordning har sin gÄng: FörlÄt vÄr otÄlighet, fullkomna vÄr tro, och medan vi vÀntar pÄ att ditt löfte ska uppfyllas, ge oss att ha ett gott hopp genom ditt ord, genom Jesus Kristus, vÄr Herre, som lever och regerar med dig och den helige Ande, en enda Gud, nu och för evigt. Amen.
Traditionell kristen nyÄrsbön
TraditionellMin sjÀl prisar Herren
DÄ sade Maria: »Min sjÀl prisar storligen Herren, och min ande fröjdar sig i Gud, min FrÀlsare. Ty han har sett till sin tjÀnarinnas ringhet; och se, hÀrefter skola alla slÀkten prisa mig salig. Ty den MÀktige har gjort stora ting med mig, och heligt Àr hans namn. Hans barmhÀrtighet varar frÄn slÀkte till slÀkte över dem som frukta honom. Han har utfört vÀldiga gÀrningar med sin arm, han har förskingrat dem som tÀnkte övermodiga tankar i sina hjÀrtan. HÀrskare har han störtat frÄn deras troner, och ringa mÀn har han upphöjt; hungriga har han mÀttat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma hÀnder. Han har tagit sig an sin tjÀnare Israel och tÀnkt pÄ att bevisa barmhÀrtighet mot Abraham och mot hans sÀd till evig tid, efter sitt löfte till vÄra fÀder.»
Lukasevangeliet 1:46-55 (SVEN)
BibliskBön om ro i Gud
Du har skapat oss till dig, o Herre, och vÄrt hjÀrta Àr oroligt tills det finner ro i dig. LÄt oss, Herre, förstÄ det vi bör förstÄ, Àlska det vi bör Àlska, prisa det som mest behagar dig, vÀrdesÀtta det som Àr dyrbart i dina ögon, och avsky det som Àr dig emot. LÄt oss inte döma efter vad vÄra ögon ser, och inte fÀlla domar efter vad okunniga mÀnniskor sÀger, utan med sann urskillning se skillnaden mellan det synliga och det andliga, och framför allt alltid frÄga efter vad som behagar din heliga vilja.
Augustinus av Hippo, BekÀnnelser och andra skrifter
HelgonĂverge mig inte nĂ€r jag blir gammal
Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; lÄt mig aldrig komma pÄ skam. RÀdda mig och befria mig genom din rÀttfÀrdighet; böj ditt öra till mig och frÀls mig. Var mig en klippa dÀr jag fÄr bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskÀr mig frÀlsning. Ty du Àr mitt bergfÀste och min borg. Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges vÄld, ur den orÀttfÀrdiges och förtryckarens hand. Ty du Àr mitt hopp, o Herre, HERRE, du Àr min förtröstan allt ifrÄn min ungdom. Du har varit mitt stöd allt ifrÄn moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gÀller stÀndigt mitt lov. Jag har blivit sÄsom ett vidunder för mÄnga; men du Àr min starka tillflykt. LÄt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din Àra. Förkasta mig icke i min Älderdoms tid, övergiv mig ej, nÀr min kraft försvinner. Ty mina fiender sÀga sÄ om mig, och de som vakta pÄ min sjÀl rÄdslÄ sÄ med varandra: »Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som rÀddar.» Gud, var icke lÄngt ifrÄn mig; min Gud, skynda till min hjÀlp. MÄ de komma pÄ skam och förgÄs, som stÄ emot min sjÀl; mÄ de höljas med smÀlek och blygd, som söka min ofÀrd. Men jag skall alltid hoppas och Àn mer föröka allt ditt lov. Min mun skall förtÀlja din rÀttfÀrdighet, hela dagen din frÀlsning, ty jag kÀnner intet mÄtt dÀrpÄ.
Psaltaren 71:1-3, 9, 14-15 (SVEN)
BibliskFör evigt vill jag sjunga om Herrens nÄd
Jag vill sjunga om HERRENS nÄdegÀrningar evinnerligen; jag vill lÄta min mun förkunna din trofasthet, frÄn slÀkte till slÀkte. Ja, jag sÀger: För evig tid skall nÄd byggas upp; i himmelen, dÀr befÀster du din trofasthet. »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjÀnare David: 'Jag skall befÀsta din sÀd för evig tid och bygga din tron frÄn slÀkte till slÀkte.'» Sela. Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet. Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN? Ja, Gud Àr mycket förskrÀcklig i de heligas rÄd och fruktansvÀrd utöver alla som Àro omkring honom. HERRE, hÀrskarornas Gud, vem Àr dig lik? Stark Àr HERREN; och din trofasthet Àr runt omkring dig. Du Àr den som rÄder över havets uppror; nÀr dess böljor resa sig, stillar du dem. Du krossade Rahab, sÄ att han lÄg lik en slagen; med din mÀktiga arm förströdde du dina fiender. Din Àr himmelen, din Àr ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad dÀrpÄ Àr. Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn. Du har en arm med hjÀltekraft, mÀktig Àr din hand, hög Àr din högra hand. RÀttfÀrdighet och rÀtt Àro din trons fÀste, nÄd och sanning stÄ inför ditt ansikte. Saligt Àr det folk som vet vad jubel Àr, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
Psaltaren 89:1-2, 5-6, 15 (SVEN)
BibliskVem Àr som Herren, vÄr Gud?
Halleluja! Loven, I HERRENS tjÀnare, loven HERRENS namn. VÀlsignat vare HERRENS namn frÄn nu och till evig tid. FrÄn solens uppgÄng Ànda till dess nedgÄng vare HERRENS namn högtlovat. HERREN Àr hög över alla folk, hans Àra nÄr över himmelen. Ja, vem Àr sÄsom HERREN, vÄr Gud, han som sitter sÄ högt, han som ser ned sÄ djupt -- ja, vem i himmelen och pÄ jorden? Han som upprÀttar den ringe ur stoftet, han som lyfter den fattige ur dyn, för att sÀtta honom bredvid furstar, bredvid sitt folks furstar;
Psaltaren 113 (SVEN)
BibliskFörlita er inte pÄ furstar
Halleluja! Lova HERREN, min sjÀl. Jag vill lova HERREN, sÄ lÀnge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, sÄ lÀnge jag Àr till. Förliten eder icke pÄ furstar, icke pÄ en mÀnniskoson, han kan icke hjÀlpa. Hans ande mÄste sin vÀg, han vÀnder tillbaka till den jord varav han Àr kommen; dÄ varda hans anslag om intet. SÀll Àr den vilkens hjÀlp Àr Jakobs Gud, den vilkens hopp stÄr till HERREN, hans Gud, till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem Àr, till honom som hÄller tro evinnerligen, som skaffar rÀtt Ät de förtryckta, som giver bröd Ät de hungrande. HERREN löser de fÄngna,
Psaltaren 146:1-7 (SVEN)
BibliskSök Herren medan han lÄter sig finnas
Söken HERREN, medan han lÄter sig finnas; Äkallen honom, medan han Àr nÀra. Den ogudaktige övergive sin vÀg och den orÀttfÀrdige sina tankar och vÀnde om till HERREN, sÄ skall han förbarma sig över honom, och till vÄr Gud, ty han skall beskÀra mycken förlÄtelse. Se, mina tankar Àro icke edra tankar, och edra vÀgar Àro icke mina vÀgar, sÀger HERREN. Nej, sÄ mycket som himmelen Àr högre Àn jorden, sÄ mycket Àro ock mina vÀgar högre Àn edra vÀgar och mina tankar högre Àn edra tankar.
Jesaja 55:6-9 (SVEN)
BibliskJonas bön ur fiskens buk
Och Jona bad till HERREN, sin Gud, i fiskens buk. Han sade: »Jag Äkallade HERREN i min nöd, och han svarade mig; frÄn dödsrikets buk ropade jag, och du hörde min röst. Du kastade mig i djupet, mitt i havet, och strömmen omslöt mig, alla dina svallande böljor gingo över mig. Jag tÀnkte dÄ: 'Jag Àr bortdriven ifrÄn dina ögon.' Men jag skall Äter fÄ skÄda upp mot ditt heliga tempel. Vatten omvÀrvde mig in pÄ livet, djupet omslöt mig; sjögrÀs omsnÀrjde mitt huvud. Till bergens grund sjönk jag ned, jordens bommar slöto sig bakom mig för evigt. Men du förde min sjÀl upp ur graven, HERRE, min Gud. NÀr min sjÀl försmÀktade i mig, dÄ tÀnkte jag pÄ HERREN, och min bön kom till dig, i ditt heliga tempel. De som hÄlla sig till fÄfÀngliga avgudar, de lÄta sin nÄds Gud fara.
Jona 2:2-3, 9 (SVEN)
BibliskSÄ Àlskade Gud vÀrlden
Ty sÄ Àlskade Gud vÀrlden, att han utgav sin enfödde Son, pÄ det att var och en som tror pÄ honom skall icke förgÄs, utan hava evigt liv. Ty icke sÀnde Gud sin Son i vÀrlden för att döma vÀrlden, utan för att vÀrlden skulle bliva frÀlst genom honom.
Johannesevangeliet 3:16-17 (SVEN)
BibliskBenedictus
»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning, och som har upprÀttat Ät oss ett frÀlsningens horn i sin tjÀnare Davids hus, sÄsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. Ty han ville frÀlsa oss frÄn vÄra ovÀnner och ur alla vÄra motstÄndares hand, och sÄ göra barmhÀrtighet med vÄra fÀder och tÀnka pÄ sitt heliga förbund, vad han med ed hade lovat för vÄr fader Abraham, Han ville beskÀra oss att fÄ tjÀna honom utan fruktan, frÀlsta ur vÄra ovÀnners hand, ja, att göra tjÀnst inför honom i helighet och rÀttfÀrdighet i alla vÄra dagar. Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gÄ framför Herren och bereda vÀgar för honom, till att giva hans folk kunskap om frÀlsning, i det att deras synder bliva dem förlÄtna. SÄ skall ske för vÄr Guds förbarmande kÀrleks skull, som skall lÄta ett ljus gÄ upp och skÄda ned till oss frÄn höjden, för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och sÄ styra vÄra fötter in pÄ fridens vÀg.»
Lukasevangeliet 1:68-79 (SVEN)
BibliskAll trösts Gud
Lovad vare vÄr Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, barmhÀrtighetens Fader och all trösts Gud, han som tröstar oss i all vÄr nöd, sÄ att vi genom den tröst vi sjÀlva undfÄ av Gud kunna trösta dem som Àro stadda i allahanda nöd. Ty sÄsom Kristuslidanden till överflöd komma över oss, sÄ kommer ock genom Kristus tröst till oss i överflödande mÄtt.
2 Korinthierbrevet 1:3-5 (SVEN)
BibliskBe, sÄ ska ni fÄ
Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplÄtet. Ty var och en som beder, han fÄr; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplÄtet. Eller vilken Àr den man bland eder, som rÀcker sin son en sten, nÀr han beder honom om bröd, eller som rÀcker honom en orm, nÀr han beder om fisk? Om nu I, som Àren onda, förstÄn att giva edra barn goda gÄvor, huru mycket mer skall icke dÄ eder Fader, som Àr i himmelen, giva vad gott Àr Ät dem som bedja honom!
Matteusevangeliet 7:7-11 (SVEN)
BibliskVi har denna skatt i lerkÀrl
Men denna skatt hava vi i lerkÀrl, för att den översvinnliga kraften skall befinnas vara Guds och icke nÄgot som kommer frÄn oss. Vi Àro pÄ allt sÀtt i trÄngmÄl, dock icke utan utvÀg; vi Àro rÄdvilla, dock icke rÄdlösa; vi Àro förföljda, dock icke givna till spillo; vi Àro slagna till marken, dock icke förlorade. Alltid bÀra vi Jesu dödsmÀrken pÄ vÄr kropp, för att ocksÄ Jesu liv skall bliva uppenbarat i vÄr kropp. Ja, Ànnu medan vi leva, överlÀmnas vi för Jesu skull bestÀndigt Ät döden, pÄ det att ock Jesu liv mÄ bliva uppenbarat i vÄrt dödliga kött. SÄ utför nu döden sitt verk i oss, men i eder verkar livet. Men sÄsom det Àr skrivet: »Jag tror, dÀrför talar jag ock», sÄ tro ocksÄ vi, eftersom vi hava samma trons Ande; dÀrför tala vi ock, ty vi veta att han som uppvÀckte Herren Jesus, han skall ock uppvÀcka oss med Jesus och stÀlla oss inför sig tillsammans med eder. Allt sker nÀmligen för eder skull, pÄ det att nÄden, genom att komma allt flera till del, mÄ bliva sÄ mycket större och verka en allt mer överflödande tacksÀgelse, Gud till Àra. DÀrför fÀlla vi icke modet; om ock vÄr utvÀrtes mÀnniska förgÄs, sÄ förnyas likvÀl vÄr invÀrtes mÀnniska dag efter dag. Ty vÄr bedrövelse, som varar ett ögonblick och vÀger föga, bereder Ät oss, i översvinnligen rikt mÄtt, en hÀrlighet som vÀger översvinnligen tungt och varar i evighet --
2 Korinthierbrevet 4:7-9, 16-17 (SVEN)
BibliskTron Àr
Men tron Àr en fast tillförsikt om det som man hoppas, en övertygelse om ting som man icke ser. PÄ grund av den fingo ju de gamle sitt vittnesbörd. Genom tron förstÄ vi att vÀrlden har blivit fullbordad genom ett ord av Gud, sÄ att det man ser icke har blivit till av nÄgot synligt. Genom tron frambar Abel Ät Gud ett bÀttre offer Àn Kain, och genom den fick han det vittnesbördet att han var rÀttfÀrdig, i det Gud sjÀlv gav vittnesbörd om hans offergÄvor; och genom tron talar han Ànnu, fastÀn han Àr död. Genom tron togs Enok bort, för att han icke skulle se döden; och »man sÄg honom icke mer, ty Gud tog honom bort». FörrÀn han togs bort, fick han nÀmligen det vittnesbördet att han hade tÀckts Gud; men utan tro Àr det omöjligt att tÀckas Gud. Ty den som vill komma till Gud mÄste tro att han Àr till, och att han lönar dem som söka honom.
Hebreerbrevet 11:1, 3, 6 (SVEN)
BibliskAlma Redemptoris Mater
KÀrleksfulla moder till à terlösaren, himlens port, havets stjÀrna, kom ditt folk till hjÀlp som fallit men strÀvar att resa sig igen. Till hela naturens förundran födde du din Skapare, och förblev jungfru efter som förut. Du som tog emot Gabriels glÀdjefulla hÀlsning, förbarma dig över oss arma syndare.
Traditionell mariansk antifon (1000-talet, tillskriven Herman av Reichenau)
TraditionellLed, milda ljus
Led, milda ljus, genom mörkret som omger mig, led du mig fram! Natten Àr mörk, och jag Àr lÄngt frÄn hemmet. Led du mig fram! Bevara mina steg. Jag ber inte att fÄ se det som ligger fjÀrran. Ett steg Àr nog för mig. SÄ var jag inte alltid, och jag bad inte att du skulle leda mig. Jag valde sjÀlv gÀrna och ville se min vÀg, men led du mig fram nu! Jag Àlskade den blÀndande dagen, och trots min rÀdsla styrde stoltheten min vilja. Minns inte de gÄngna Ären. SÄ lÀnge din kraft har vÀlsignat mig, förvisso ska den Ànnu leda mig fram.
Salige John Henry Newman (1833, fritt tillgÀngligt)
HelgonHerren Watches Over Those Who Fear Him
Jublen i HERREN, I rÀttfÀrdige; lovsÄng höves de redliga. Tacken HERREN pÄ harpa, lovsjungen honom till tiostrÀngad psaltare. Sjungen honom en ny sÄng, spelen skönt med jubelklang. Ty HERRENS ord Àr rÀtt, och allt vad han gör Àr gjort i trofasthet. Han Àlskar rÀttfÀrdighet och rÀtt; jorden Àr full av HERRENS nÄd. Himmelen Àr gjord genom HERRENS ord och all dess hÀr genom hans muns anda. Han samlar havets vatten sÄsom i en hög; han lÀgger djupen i deras förvaringsrum. Hela jorden frukte HERREN; för honom bÀve alla som bo pÄ jordens krets. Ty han sade, och det vart; han bjöd, och det stod dÀr. HERREN gjorde hedningarnas rÄd om intet, han lÀt folkens tankar komma pÄ skam. Men HERRENS rÄd bestÄr evinnerligen, hans hjÀrtas tankar frÄn slÀkte till slÀkte. Saligt Àr det folk vars Gud HERREN Àr, det folk som han har utvalt till arvedel Ät sig. Ja, frÄn himmelen skÄdade HERREN ned, han sÄg alla mÀnniskors barn. FrÄn sin boning blickade han ned till alla dem som bo pÄ jorden, han som har danat allas deras hjÀrtan, han som aktar pÄ alla deras verk. En konung segrar icke genom sin stora styrka, en hjÀlte rÀddas icke genom sin stora kraft. FörgÀves vÀntar man sig seger genom hÀstar, med all sin styrka rÀdda de icke. Se, HERRENS öga Àr vÀnt till dem som frukta honom, till dem som hoppas pÄ hans nÄd; han vill rÀdda deras sjÀl frÄn döden och behÄlla dem vid liv i hungerns tid. VÄr sjÀl vÀntar efter HERREN; han Àr vÄr hjÀlp och sköld. Ty i honom glÀder sig vÄrt hjÀrta, vi förtrösta pÄ hans heliga namn. Din nÄd, HERRE, vare över oss, sÄsom vi hoppas pÄ dig.
Psaltaren 33:1, 4-6, 12, 18, 20 (SVEN)
BibliskRÀdda mig, Gud, för vattnet stiger
FrÀls mig, Gud; ty vattnen trÀnga mig inpÄ livet. Jag har sjunkit ned i djup dy, dÀr ingen botten Àr; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördrÀnka mig. Jag har ropat mig trött, min strupe Àr förtorkad; mina ögon försmÀkta av förbidan efter min Gud. Flera Àn hÄren pÄ mitt huvud Àro de som hata mig utan sak; mÄnga Àro de som vilja förgöra mig, de som Àro mina fiender utan skÀl; vad jag icke har rövat, det mÄste jag gÀlda. Du, o Gud, kÀnner min dÄrskap, och mina skulder Àro icke förborgade för dig. LÄt icke i mig dem komma pÄ skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; LÄt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud. Ty för din skull bÀr jag smÀlek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte; frÀmmande har jag blivit för mina bröder och en frÀmling för min moders barn. Ty nitÀlskan för ditt hus har förtÀrt mig, och dina smÀdares smÀdelser hava fallit över mig. Jag grÀt, ja, min sjÀl grÀt under fasta, men det blev mig till smÀlek. Jag klÀdde mig i sorgdrÀkt, men jag blev för dem ett ordsprÄk. Om mig tassla de, nÀr de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig. Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nÄd, o Gud; svara mig i din frÀlsande trofasthet. RÀdda mig ur dyn, sÄ att jag icke sjunker ned; lÄt mig bliva rÀddad frÄn dem som hata mig och frÄn de djupa vattnen. LÄt icke vattensvallet fördrÀnka mig eller djupet uppsluka mig; och lÄt ej graven tillsluta sitt gap över mig. Svara mig, HERRE, ty god Àr din nÄd; vÀnd dig till mig efter din stora barmhÀrtighet.
Psaltaren 69:1-3, 13, 16 (SVEN)
BibliskHerre, hör min bön
HERRE, hör min bön, och lÄt mitt rop komma inför dig. Dölj icke ditt ansikte för mig, nÀr jag Àr i nöd. Böj ditt öra till mig; nÀr jag ropar, sÄ skynda att svara mig. Ty mina dagar hava försvunnit sÄsom rök, benen i min kropp Àro förtorkade sÄsom av eld. Mitt hjÀrta Àr förbrÀnt sÄsom grÀs och förvissnat; ty jag förgÀter att Àta mitt bröd. För min högljudda suckans skull trÀnga benen i min kropp ut till huden. Jag Àr lik en pelikan i öknen, jag Àr sÄsom en uggla bland ruiner. Jag fÄr ingen sömn och har blivit lik en ensam fÄgel pÄ taket. Hela dagen smÀda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn. Ty jag Àter aska sÄsom bröd och blandar min dryck med grÄt, för din vredes och förtörnelses skull, dÀrför att du har gripit mig och kastat mig bort. Mina dagar Àro sÄsom skuggan, nÀr den förlÀnges, och jag sjÀlv förvissnar sÄsom grÀs. Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din Äminnelse varar frÄn slÀkte till slÀkte. Du skall stÄ upp och förbarma dig över Sion; se, det Àr tid att du bevisar det nÄd; ja, stunden har kommit.
Psaltaren 102:1-4, 12-13 (SVEN)
BibliskTacka Herren, för han Àr god
Tacken HERREN, ty han Àr god, ty hans nÄd varar evinnerligen. SÄ sÀge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden, de som han har församlat ifrÄn lÀnderna, frÄn öster och frÄn vÀster, frÄn norr och frÄn havssidan. De irrade omkring i öknen pÄ öde stigar, de funno ingen stad dÀr de kunde bo; de hungrade och törstade, deras sjÀl försmÀktade i dem. Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han rÀddade dem ur deras trÄngmÄl. Och han ledde dem pÄ en rÀtt vÀg, sÄ att de kommo till en stad dÀr de kunde bo. De mÄ tacka HERREN för hans nÄd och för hans under med mÀnniskors barn, att han mÀttade den försmÀktande sjÀlen och uppfyllde den hungrande sjÀlen med sitt goda. De sutto i mörker och dödsskugga, fÄngna i elÀnde och jÀrnbojor, dÀrför att de hade varit genstrÀviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes rÄd. Han kuvade deras hjÀrtan med olycka; de kommo pÄ fall och hade ingen hjÀlpare. Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frÀlste dem ur deras trÄngmÄl; han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder. De mÄ tacka HERREN för hans nÄd och för hans under med mÀnniskors barn, att han krossade kopparportarna och bröt sönder jÀrnbommarna. De voro oförnuftiga, ty de vandrade i övertrÀdelse, och blevo nu plÄgade för sina missgÀrningars skull; deras sjÀl vÀmjdes vid all mat, och de voro nÀra dödens portar. Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frÀlste dem ur deras trÄngmÄl. Han sÀnde sitt ord och botade dem och rÀddade dem frÄn graven.
Psaltaren 107:1-2, 10, 13-15, 20 (SVEN)
BibliskSe, Gud Àr min frÀlsning
Se, Gud Àr min frÀlsning, jag Àr trygg och fruktar icke; ty HERREN, HERREN Àr min starkhet och min lovsÄng, och han blev mig till frÀlsning.» Och I skolen ösa vatten med fröjd ur frÀlsningens kÀllor och skolen sÀga pÄ den tiden: »Tacken HERREN, Äkallen hans namn, gören hans gÀrningar kunniga bland folken; förtÀljen att hans namn Àr högt. Lovsjungen HERREN, ty han har gjort hÀrliga ting; detta vare kunnigt över hela jorden. Ropen av fröjd och jublen, I Sions invÄnare, ty Israels Helige Àr stor bland eder.
Jesaja 12 (SVEN)
Biblisk
APPBLOCKERING
Be innan du scrollar.
DAGLIG SKRIFT
FrÄn 3 kristna traditioner.
BĂNEDAGBOK
Reflektera efter varje bön.
Bygg en vana kring bön & lÀgg mindre tid pÄ sociala medier.
Skanna eller klicka för att ladda ner
Rikta telefonens kamera mot QR-koden.

APPBLOCKERING
Be innan du scrollar.
DAGLIG SKRIFT
FrÄn 3 kristna traditioner.
BĂNEDAGBOK
Reflektera efter varje bön.
Bygg en vana kring bön & lÀgg mindre tid pÄ sociala medier.